Home
  Introduction
  News
  Concerts
  History
  Discography
  Sounds
  Lyrics
  Pictures
  Interviews
  FAQ
  Poll
  Links
  Guestbook
  Disclaimer
  Site Map

 


      RÖSTEN

I drömmen hörde jag honom ropa. Och i detta ögonblick av långväga svar återfinner jag den milda döden, andas jag trädens födelse. Ljungens klockor lämnar fritt sina hemligheter i min hand. Min kropp är markens svalka och den sköra höstens moln glider genom mina ögon. Han ropar i gryningen och rösten var min moders. Havet ska bära mig till en famn.


THE VOICE

Dreaming, I heard his cry.

And in this moment of
distand answer
I find, once again,
my gentle death,
I breathe
the birth of the trees.
The bells of the heather
yield freely their
secrets into my hands.

My body is the cool of the ground
and the clouds of the brittle autoumn
glide
through my eyes.

He cried at dawn
and the voice was my mother's.
The sea will bear me
to his arms.